Skagern

Lite information om Skagern, Fiske och Fiskarter

Till Startsidan

Skagern

Skagern är  till ytan Sveriges 18:e sjö på 131 km2 . Dess största djup är 72 m och dess höjd över havet är ca 69 m. Längd norr-söder är ca 25 km samt bredd öster-väster ca 10 km Det största tillflödet är Letälven i norr med sitt källflöde i södra Dalarna. Avbördningen sker västerut genom Lillskagern och Gullspångsälven ut i Vänern. Skagern är, på grund av kraftverksutbyggnad i Gullspång, en reglerad sjö.

Fiskebeståndet består bl a av de berömda arterna gullspångslax och gullspångsöring. Dessa vandrade, fram till början av 1900-talet, vilt från Vänern genom Skagern upp i Letälven. Fångster över 10 kilo kan förekomma. Numera inplanteras dessa arter i Skagern medan nedströms kraftverket leker de unika arterna i Åråsforsarna. Vid Lökstad kan man se Gullspångsälven nedströms kraftverket där de unika laxarna lever. Området runt älven nedströms kraftverket är numera ett naturreservat.

Övriga fisksorter, som förekommer i mer eller mindre riklig mängd, är abborre, björknan, braxen, elritsa, gädda, gärs, gös, id, lake, löja, mört, nejonöga, nors, sarv, sik, siklöja, stensimpa, stäm, sutare och ål.

Skagern är en djupsjö, varför fiske med ekolod och ”trolling” ofta ger bästa resultat. För fiske, med ytdrag efter motordriven farkost, föreslås platser som Storgrund eller över lokaler  där bråddjupet är mellan 5-15 meter. I vikar, som Lillskagern och Edsviken eller vid vassruggar, fiskas lämpligen gädda och abborre. Att pimpla abborre från båt under sommaren eller lake, som finns i riklig mängd, från isen  under vintern, kan vara en exotisk upplevelse för många.
 

Fisket i Gullspångsälvens system

Gullspångsälvens system är räknat från mynningen vid Årås:

Gullspångsälven - Skagern (sjö)- Letälven - Möckeln (sjö) - Svartälven.

Svartälvens källflöde ligger i södra Dalarna.

Fisket i Gullspångsälvens system har i alla tider varit en riksviktig sak och ett begärligt tvisteämne. Att döma av äldre urkunder har fisket hört under Kungl. Maj:t och Kronan.

År 1282 utfärdade konung Magnus Ladulås ett påbud, att alla stora floder, som utföll i Vänern, skulle höra Kronan till, och att de som hädanefter fiskade i dessa floder skulle betala avgifter för fisket.

Men konung Erik Eriksson hade redan genom ett brev av år 1248 skänkt fisket i Amn till Varnhems kloster. Detta gåvobrev bekräftades av Magnus Eriksson 1346, som fastslår, att fisket i Amn tillhör Varnhems kloster. Varnhems kloster upphörde genom reformationen, och därmed återgick fisket i Kronans ägo. Amn är ett fornnordiskt ord och betyder "den stora floden", därav kommer ordet Amnehärad som alltså betyder bygden vid den stora älven.

Vid Åtorp har vi munkforsarna, vilket vi då förstår att namnet Munkfors kommer från munkarna i Varnhem. Detta Munkfors skall inte förväxlas med Munkfors i Klarälven.

Idag tillhör fiskerätten markägarna runt Skagern, som med fiskekort säljer möjligheter till fiske för allmänheten.
 

Fiskar i SKAGERN

 

Svenska

S

Engelska

GB

Tyska

D

Finska

SF

Franska

F

Latin

Abborre

Perch

Barsch m.

Ahven

Perche

Perca fluviatilis

Björknan

Silver bream

Güster f.

Pasuri

Brème bordelière

Blicca bjoerkna

Braxen

Bream

Brachse f.

Lahna

Brème commune

Abramis brama

Elritsa

Minnow

Elritze f.

Mutu

Vairon

Phoxinus phoxinus

Gädda

Pike

Hecht m.

Hauki

Brochet commun

Esox lucius

Gärs

Ruffe

Kaulbarsch m.

Kiiski

Acérine courbée

Gymnocephalus cernua

Gös

Pike - perch

Zander m.

Kuha

Sandre

Stizostedion lucioperca

Id

Ide

Rohrkarpfen m.

Säyne

Ide mélanote

Leuciscus idus

Lake

Burbot

Quappe f.

Made, Matikka

Lote

Lota lota

Lax

Salmon

Lachs m.

Lohi

Saumon

Salmo salar

Laxöring

Lake trout

Lachsforelle f.

Taimen

Truite de lac

Salmo trutta lacustris

Löja

Bleak

Ukelei m.

Salakka

Ablette

Alburnus alburnus

Mört

Roach

Plötze f.

Särki

Gardon blanc

Rutilius rutilius

Nejonöga

Lamprey

Neunauge n.

Nahkiainen

Lamproie de Planeri

Lampetra planeri

Nors

Smelt

Stint m.

Norssi

Éperlan d´Europe

Osmerus eperlanus

Sarv

Rudd

Rotfeder f.

Sorva

Rotengle

Scardinius erythrophthalmus

Sik

Whitefish

Felchen m.

Siika

Corégone sp.

Coregonus sp.

Siklöja

Lake herring

Kleine Maräne f.

Muikku?

Corégone blanc

Coregonus albula

Stensimpa

Bull-head

Groppe f.

Tokko

Chabot de rivière

Cottus gobio

Stäm

Dace

Hasel m.

Seipi

Vandoise vraie

Leuciscus leuciscus

Sutare

Tench

Schleie f.

Suutari

Tanche commune

Tinca tinca

Anders Helge 2007-01-18 (Rev. 120707)